Eller är det bara önskedrömmar att kärleken skall vara som när man var yngre...passionerad het, stormande, drunknande eller är det så att jag alltid siktar in mig på fel personer så att jag skall slippa bli kär igen....undermedvetet, man kan fundera...eftersom det hela tiden snurrar samma godingar runt om mig.....jag utsätter mig inte riktigt för nån ny, men det blir aldrig nån het klick, Kan det vara jag själv som väljer att...."dom här är det säkert att vara kring" eller? =)
Som jag skrivit tidigare jag vill också drunkna i nåns ögon, krypa upp i soffan med en goding å kramas.....för det är väl inte meningen att jag ska behöva vara ensam resten av livet....det kändes i hjärtat när jag skrev den meningen.... Låt det börja storma både i min kropp & själ, härinne som det gör ute.....
Vi måste helt enkelt leva lite mer stormande...eller hur?
Andas!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar